Känslan
Guiden på El Capitain, sista replängden på Zodiac. Foto: M Johansson

lla mänskliga varelser har en självbevarelseinstinkt, d v s att det är naturligt att undvika faror. Vid klättring är det höjdrädslan som är den mest framträdande – rädslan för att falla. Det är en naturlig reaktion i en utsatt miljö och alla drabbas av den, även den mest erfarne klättraren. Efterhand som man utövar sporten, lär man sig att hantera rädslan. Med tiden kommer man att uppleva hur känslan omvandlas från att vara obehaglig till att istället öka fokuseringen. Det som krävs är att man klättrar mycket. Man blir då van och man kan lita på sin egen fysiska och psykiska förmåga, kombinerat med sina kunskaper.

Som slutord till er som vill börja klättra, citerar jag vad den gamle alpinisten en gång skrev:

Climb if you will, but remember that courage and strenght are naught without prudence, and that a momentary negligence may destroy the happiness of a lifetime. Do nothing in haste, look well to each step and from the beginning think what may be the end.

Edward Whymper, ur Scrambles Amongst the Alps.